emobohemo

det var hemskt och jobbigt och outhärdligt och gjorde ont och irriterade mig och förstörde min rytm och min hals och jag kommer sakna det.

nu är det slut, och det känns bitterljuvt, med den största betoningen på bitter. hade det fortsatt så hade man väntat ännu ett tag med att känna efter hur man mår. jag mår förjävligt. jag har ont i varenda sena, varenda blåmärke och varenda lymfkörtel. men jag hade kunnat göra om det om och om igen.

att jobba imorgon känns däremot rätt opepp. dagarna som följer bjuder dock på trevliga händelser och människor.


bara för att syster saknas